April 29, 2006
29 April 2006, Mark Weisbrot
i Engelsk
De franska arbetsrättsreformerna och den ekonomiska verkligheten
Av Mark Weisbrot
Sacramento Bee – 31 Mars, 2006
The State News (MI) – 31 Mars, 2006
Charleston Gazette (WV) – 2 April, 2006
Yelah.net (På Svenska) – 2 April, 2006
Akron Beacon Journal (OH) – 2 April, 2006
Pittsburgh Tribune-Review (PA) – 8 April, 2006
Mer än en miljon fransoser har synts protestera mot högerregeringens försök att reformera landets arbetsrätt. I USA ses dessa strejker och protester som tecken på Frankrikes oförmåga att anpassa sig till “den globala ekonomin”.
Enligt det etablerade amerikanska resonemanget är det Gamla Europa i stort behov av ekonomiska reformer. Frågan är väl om de ekonomiska reformer som nu utlyses verkligen kommer hjäpa flertalet européer?
En av dessa reformer är “högre flexibilitet på arbetsmarknaden”. Detta är ekonomspråk för att det borde vara enklare att sparka anställda, lägre bidragsnivåer, mindre pensioner och lägre inkomstskatter. Lägre löner och mindre fördelar kopplade till anställning, liksom försämrat fackligt inflytande hör också hit.
Den franska regeringens förslag skulle ge arbetsköpare rätten att sparka anställda under 26 år utan anledning. För amerikaner kan sådant te sig märkligt. I USA får arbetsköpare i allmänhet sparka anställda utan anledning. Så är dock inte fallet i större delen av den rika världen, och inte heller i många utvecklingsländer.
Den franska regeringen argumenterar att arbetsköparna kommer att anställa fler om det blir lättare att sparka dem. På så sätt kommer man också att lyckas pressa ner ungdomsarbetslösheten i det här fallet. Men den ekonomiska forskningen på området ger litet eller inget stöd alls för ett sådant resonemang.*
Det är svårt att finna något enkelt förhållande mellan anställningsskyddet och arbetslösheten i en ekonomi. Detta kan även sägas generellt för andra mått som sägs ha en negativ inverkan på antalet arbetslösa, som till exempel arbetslöshetsersättning, kollektivavtal eller antalet fackanslutna.
Det är sant att Frankrikes arbetslöshet är relativt hög, men det finns ett antal länder med omfattande arbetsrätt och låg arbetslöshet. Som exempel kan nämnas Österrike (5,2 procent arbetslösa), Danmark (4,4 procent), Irland (4,3 procent), Nederländerna (4,6 procent) och Norge (4,5 procent).
Att det är så verkar också rimlgt om man funderar på saken i rent ekonomiska termer. För det första är det knappast omöjligt att sparka anställda i Frankrike eller andra europeiska länder, arbetsköparen måste bara ange anledning.
Arbetsköparna kanske föredrar det amerikanska systemet, men det innebär inte att man inte skulle anställa fler om det finns lönsamhetsgrund för att göra det.
Ett lands sysselsättning och arbetslöshet har generellt sett mycket mer med efterfrågan på de varor som ekonomin producerar än med arbetsrätten eller arbetsköparens individuella fördelar att göra.
Varför är i så fall det rika Europas arbetslöshet mycket högre (8,4 procent) än USAs 4,8 procent? En möjlighet är att den europeiska centralbanken har hållit ett mycket högre ränteläge än den borde de senaste åren.
När den amerikanska ekonomin saktade in 2001 så sänkte den amerikanska riksbanken räntan successivt till en procent 2003, och har också hållit låg räntenivå till dagslägets ekonomiska expansion.
Europeiska centralbanken sänkte räntan långsammare, och har också höjt den i år, trots långsam ekonomisk tillväxt och en inflation på endast 2,3 procent.
Föreställningen att anställningskydd skulle vara en orsak till europeisk arbetslöshet är del av en mer omfattande myt att européer i allmänhet skulle tjäna på en ekonomi efter amerikanska mått.
Den amerikanska ekonomin påstås vara mer konkurrenskraftig, detta trots att den amerikanska ekonomin dras med ett årligt handelsunderskott på 6 procent av BNP. Detta till skillnad från EU som har handelsöverskott. Den amerikanska ekonomin antas vara mer dynamisk, medan den franska faktiskt är mer produktiv.
Deras allmänna pensioner, gratis undervisning vid universiteten, längre semestrar och statssubventionerade dagisverksamhet sägs vara ohållbart dyra i en global ekonomi.
Men eftersom de var fullt rimliga under föregående år finns det ingen ekonomisk logik som säger att de inte skulle vara det idag. Produktiviteten har trots allt ökat, och det oavsett vad som händer i Indien eller Kina.
Det verkar som om franska studenter och arbetare har en bättre förståelse för hur ekonomi fungerar än deras politiska ledare. Förhoppningsvis kommer också massans kunskap stå segrande mot ledarnas okunskap.
* “Unemployment and Labor Market Institutions” av Dean Baker, Andrew Glyn, David Howell, och John Schmitt. (2004). Center for Economic Policy Analysis. Kan laddas ner här i pdf-format.
